Medicinsk laser Laserbehandling (medicinsk laser – LLLT) Laserbehandling eller medicinsk laser, laserterapi, LLLT eller lågeffektlaser är olika namn för att stimulera kroppens egen läkande förmåga med hjälp av ljusvågor. Metoden har använts sedan 1960-talet och det finns runt 4000 publicerade studier på både celler, djur och människa. Metoden är kliniskt beprövad och har en bevisad effekt på olika skador och besvär i kroppen.
Absoluta fördelar med laserbehandling Till skillnad från många andra metoder kan laserbehandling med fördel utföras vid akuta skador, inflammationer och svullnader. Detta gör att det är ett utmärkt komplement till övrig behandling vid smärta, svullnad, läkning efter operation och akuta besvär som stukningar och smärtsamma inflammationer. Eftersom behandlingen inte är smärtsam och dessutom icke-invasiv (d.v.s. man går inte in med nål eller liknande genom huden) kan även personer som är rädda för nålar ha ett alternativ till exempelvis akupunktur vid behandling av smärta. Dessutom har man sett att många besvär som har varit svårbehandlade med annan typ av behandling kan svara positivt på laserbehandling.
Fördelar i korthet: Inflammationsmodulerande Smärtlindrande Minskar svullnad Påskyndar läkning Användas på akuta skador Användas på långvariga och svårbehandlade besvär Riskfritt Milda, få biverkningar Det känns inte Kan ge snabbt resultat som håller över tid Vad kan behandlas med medicinsk laser? Enkelt uttrycket kan man säga att laserbehandling kan vara indikerat när man har smärta, inflammation och/eller svullnad. Bäst effekt tror man att man får om besvären är beläget ner till ca 5 cm i vävnaden, även om många studier visar på goda effekter på betydligt djupare problem, exempelvis vid diskbråck och spinal stenos i ländrygg (Konstantinovic).
Generellt sett kan behandlingen användas på muskel-och sensmärta, nedsatt cirkulation, bristningar, akuta och kroniska besvär.
Övriga tillstånd där laserbehandling har effekt
Reumatisk ledsmärta Lymfödem Akuta skador så som bristningar och stukningar och vissa frakturer Hur går en laserbehandling till? Undersökning och diagnos Innan behandlingen påbörjas, tas anamnes/sjukhistoria för att försöka förstå vilken sorts smärta det handlar om, det styr sedan valet av strategi vid laserbehandlingen. Undersökningen ska sedan bekräfta anamnesmisstanken och identifiera struktur eller område för skadan eller smärtan. Det är viktigt att veta var smärtan eller besväret kommer från för att man ska behandla rätt ställe och få tydliga resultat av behandling, helst på en gång.
Behandlingsprocedur Lite beroende på vilket laserinstrument som används kan behandlingen utföras på olika sätt. Instrumentet kan vara utformat med en laserdiod eller flera, och med olika våglängder (färger) och ha mer eller mindre starkt ljus. Generellt sett bör laserljus i nära infraröd eller infraröd våglängd användas för att nå så långt in till målområdet som möjligt.
Uteffekten/styrkan på ljuset ligger vanligen runt ca 30-500 mW men kan vara både högre och lägre. Vanligen placeras laserdioderna på huden över målområdet/besvärsområdet och området belyses sedan under en viss tid, så kallad dos. Behandlingen kan även ske med avstånd från laserapparaturen till huden (detta är vanligt vid behandling över öppna sår) eller med ett visst tryck på vävnaden (vanligt vid behandling över muskulatur).
Behandlingstid Behandlingstiden är beroende av hur stort område som ska behandlas och hur djupt in målområdet ligger. Ju större område och djup desto längre tid tar behandlingen. Generellt sett varierar behandlingstiden mellan ca 5 -45 min.
Skön och behaglig behandling Behandlingen gör inte ont, men vissa kan känna värme, pirrande eller ”att något händer”. För de allra flesta känns det dock ingenting. De flesta upplever behandlingen som behaglig eller avslappnande.
Att tänka på före och efter en laserbehandling Det finns inget särskilt man behöver tänka på före behandlingen, men vissa indikationer behandlas inte på vissa personer, exempelvis behandlar man inte över magen på gravida eftersom man inte har gjort några studier på detta. Man ska heller inte få någon behandling över eller i ögonen. Vad gäller läkemedel så kan effekten av laserbehandling bli mindre tydlig eller mindre effektiv om kortionsinjektioner har givits i det område som ska behandlas inom de senaste 3 månaderna. Samtidigt intag av antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) kan minska effekten av laserbehandlingen, men man kan inte få några skador av kombinationsbehandlingen.
Fyra behandlingsreaktioner är vanligast Ingen reaktion – vissa känner ingenting eller obetydlig förändring i besvären. Vid utebliven reaktion är det svårast att avgöra om det krävs fler behandlingar (vissa kräver upp till 4-5 innan man får tydligt resultat). Uteblivet resultat kan bero på att behandlingen sker över fel ställe, men även på att personen helt enkelt inte svarar på metoden. Rätt diagnos och lokalisering av skadeområde är alltså viktigt! Initialt något ökad smärta – kan ibland uppkomma 6-24 timmar efter en behandling (men ibland även direkt efter) och sitta i max 3 dagar. Smärta är en bra reaktion då immunförsvaret och de inflammatoriska processerna aktiverats och startar läkningen. Efter en tillfällig smärtökning är besvären ofta mycket lindrigare än innan första behandlingstillfället. Smärtlindring – kan uppkomma direkt eller några timmar efter behandlingen. Smärtlindring är såklart en positiv och önskad effekt. Vid smärtlindring är det dock viktigt med anpassad belastning för att undvika överbelastning. När smärtan försvinner är oftast inte skadan läkt helt, viktigt med att avlasta den kroppsdelen under ett tag. Trötthet – vissa personer kan reagera med trötthet direkt efter eller några timmar efter behandling. Vissa kan bli väldigt trötta och behöva vila eller somna tidigare på kvällen. De allra flesta sover väldigt gott vid trötthetsreaktioner. Anpassad belastning efter behandling Beroende på hur man reagerat på behandling och vilket besvär som har behandlats bör den fysiska belastningen anpassas.
Vid direkt smärtlindring kan det vid vissa indikationer vara bra med anpassad avlastning (så som direkt efter ex en stukning) medan andra besvär kan ha fördel av en ökad aktivitet (så som vid vissa ryggbesvär).
Dock kan man generellt sett säga att samma dag man får behandlingen bör man avstå från särskilt intensiv fysisk aktivitet eller tung och explosiv belastning av besvärsområdet. Detta för att undvika överbelastning.
När är det mest fördelaktigt att starta en behandling? Generellt sett kan man säga att ju mer akut skadan är vid behandlingstillfället, desto större är chansen för snabb läkning och rehabilitering.
En laserbehandling kan utföras så tidigt som ca 30 min efter en skada. Även om man kan påbörja en behandling så snart efter skadetillfället bör man dock alltid omhänderta en akut skada med ett adekvat första omhändertagande så som tryckförband och högläge.
Man bör vara säker på att eventuell blödning avstannat innan behandlingsstart. Vid långvariga eller kroniska besvär kan man starta när man har möjlighet att få behandling. Även om det har gått lång tid (så som månader eller till och med år) efter skadetillfället eller besvärsdebuten finns det god chans att metoden kan hjälpa.
När bör man inte laserbehandla? Det är snarare syftet till laserbehandling som avgör om du bör laserbehandlas eller inte, men nedan kommer några exempel:
Man får inte försöka bota cancer med laser, däremot kan man med fördel behandla smärta och sidoeffekter som både cancer och behandlingen kan ge. Laser är även mycket användbart som smärtlindring vid palliativ vård. Man ska undvika behandling med en laser starkare ca >500 mW om det föreligger nedsatt känsel i huden, över en mörk tatuering, vid mörk hudfärg eller om personen har en kraftig solbränna. Över, i och nära ögonen (2 cm från ögats kant) om behandlaren inte är ögonläkare. Över/nära magen vid graviditet. Vid blödningssjukdom, då det finns en teoretisk risk för ökad genomblödning i vävnaden. Över halsregionen om du har överproduktion av sköldkörtelhormon. Varför fungerar laserbehandling? Enkelt uttryck så reagerar vi människor olika på olika ljus. Men på samma sätt som vi påverkas av solljuset; vi blir bruna, tillverkar D-vitamin och får en påverkan på sömnhormonet melatonin, så påverkar vissa laserljus olika biokemiska processer i våra kroppar. Vi har mottagare för ljus i våra celler som bl.a. sitter i cellens kraftverk, mitokondrien.
Vid laserbehandling påverkas dessa och ökar produktionen av energi, vilket kan sätta cellen i stånd att bättre hantera en uppkommen skade- eller smärtsituation. Ljuset stimulerar frisättning av signalsubstanser, bl.a. kväveoxid, som gör att både lymf- och blodkärl vidgas och på så sätt förbättras cirkulationen.
Detta förbättrar svårläkta sår samt smärta som beror på nedsatt syreupptag eller nedsatt cirkulation, som vid exempelvis fibromyalgi. Behandlingen förbättrar också näringstillförseln i vävnaderna och genom det förbättras läkningen vid både akuta och kroniska besvär.
Medicinsk laser kan enkelt uttryckt användas vid både smärta, inflammation och svullnad.
Det finns en rad andra mekanismer till att laserbehandling kan leda till smärtlindring, vilket ett flertal studier nu undersöker. T.ex. undersöks olika proteiners/signalsubstanser funktion och reaktion på laserljus (Ann Liebert, Roberta Show).
Historik om laserterapi Den medicinska laserns stimulerande förmåga upptäcktes bl.a. i en sårstudie på möss redan under 1960-talet. Mössen hade tillskansats två separata sår på sina magar och de sår som belystes med laser läktes och fick dessutom tillbaka sitt avrakade hår mycket snabbare.
Sedan dess har metoden fått spridning världen över. Men trots det så har den ännu inte fått det genomslag som de kliniska resultaten borgar för. Detta är bland annat på grund av att mekanismerna bakom har varit svåridentifierade och svårstuderade.
Under 2000-talet har forskningen minst sagt exploderat och flertalet av de bakomliggande mekanismerna är numera identifierade, även om vi ännu inte förstår alla orsaker till de positiva effekterna vi ser i klinik och forskning.
Idag behandlas framförallt muskuloskeletala besvär och skador, men medicinsk laser kan även användas för exempelvis svårläkta sår, lymfödem, efter stroke (ischemisk), strålningsskador vid cancerbehandling och bihåleinflammation för att nämna något.
Forskningen handlar idag inte så mycket om ”vanliga ”skador längre, det finns det redan många studier om. Nu tittar man längre och djärvare. Till exempel pågår forskning i Israel om laserterapi vid hjärtinfarkter, i Tyskland och Ryssland kring invasiv blodbehandling, dvs. behandling av blod i blodkärlen via en nål, och i Brasilien kring ökad muskeluthållighet för idrottare. I skrivande stund pågår en stor studie i Danmark om ryggsmärta hos personer med kotödem, s.k. Modic -förändringar (Hanne Albert)
Metoden används i sjukvården i Sverige idag inom ett brett område, allt från vårdcentraler, på sjukhus, exempelvis på Remonthagen reumatikersjukhus i Östersund, hos många privata sjukgymnaster. Inom idrotten är laser ganska vanligt och exempelvis AIK fotboll samt flertalet elitserielag inom hockey som Östersund hockey och Modo använder metoden.
Flertalet terapeuter både inom frisk- och sjukvård använder laserterapi som komplement till deras ordinarie utbud.
